Sen förstår jag mycket väl att ibland när de jobbigare än andra dagar, men de hjälper väll inte att gnälla på fb? Ven kan hjälpa er där? Eller vill ni bara att man ska tycka synd om er?
Den som känner sig manad får gärna förklara för mej för jag blir mest irriterad på alla dessa status uppdateringar om hur jobbigt allting är.
Visst, de kan vara något jag inte förstår förrän jag själv blir förälder, men har ändå passat små barn en hel del och jag säger värkligen inte att det är en dans på roser, men det är ett val man gjort i livet.
Så varsegod att förklara för mej eller konfrontera mej!
Tänker som så här, att bli förälder är något av det absolut vackraste en människa någonsin kan ha lyckan att få erfara. Det är fantastiskt, glädjefyllt, spännande & energigivande men det är inte det enda för även om ovanstående väger upp allt så ska man inte glömma att hela föräldraskapet även är en ständig oro över att någonting ska hända det käraste man har. Att man valt att bli förälder & ta del av lyckan & glädjen som det innebär gör inte per automatik att man inte blir trött av att bli väckt en gång i timmen 7 dagar i veckan, eller att man inte blir trött av att varje morgon gå upp kl. 4 men ändå inte komma i säng innan kl. 23. Det innebär heller inte att man inte kanske känner dig ledsen, frustrerad eller orolig när ens barn får för sig att dundra rakt in i de olika trotsfaserna & allt man kämpat för att lära dom blir som bortblåst. Där emot innebär det att man är villig att offra allt för sitt barn, ordet älska får en helt ny innebörd & man gör precis allt man kan för att just sitt barn ska må så bra som möjligt & utvecklas till en stark & sund individ.
SvaraRaderaJag skulle nog vilja påstå att Trots sitt val att bli förälder så är man ändå inte mer än människa & även om jag själv i min egen föräldraroll har haft tur med sovande & lätta barn så kan jag faktiskt förstå att alla andras föräldraskap inte ser likadana ut & jag tvivlar även på att dom som väl lägger ut en "gnälluppdatering" inte gör det för en engånghändelse. Ibland behöver man kanske bara få ur sig lite frustration & då är det väl toppen att slänga ut det i det sociala, har man tur finns där en god vän som kan komma med pepp & motivation som man sedan kan plocka med sig till nästa vakennatt eller vad det nu kan vara - perfekt!
Jag förstår precis hur du tänker, men facebook känns som fel plats för att gnälla och hänga ut hur dåliga deras partner är på att hjälpa till. Varför inte prata med den man har barnet med, rensa luften lite eller ring din bästa vän för att få stöd. Men jag kanske tänker helt galet.
SvaraRaderaJag försöker helt enkelt bara få ett perspektiv och förstå hur vuxna människor tänker ibland.
Ja tack för att du finns och lyssnar när de är som värst <3 Puss å kram!
SvaraRaderaOch du fick ju även just ett annat perspektiv än ditt eget i mitt svar där jag förklarade ett eventuellt tänk från de som skriver statusar du nämner.
SvaraRaderaNu la du dock till personer som även gnäller över sin partner & då tänker jag istället att när någon väl lägger ut en en sådann status så beror väl det möjligtvis på en besvikelse & att det kanske fanns en förväntan gentemot sin partner & att kontrasten blev oväntat stor? Tippar på att disskutionen stått på agendan en hel del gånger mellan de två det gäller men att gehöret inte varit jättebra kanske & precis där kliver det sista stycket i tidigare svar in angånde att få lite pepp& motivation.
Jag tycker att det är märkligt att man som vän & medmänniska tycker att det är så otroligt svårt att sätta sig in i någon annans situation & att man tycker att en så banal sak är så oerhört irriterande. Hur jobbigt & krävande kan det vara att slänga iväg ett "kämpa på!"? I annat fall så tycker jag att man i grund & botten gör både sig själv & sin "vän" en tjänst genom att helt enkelt plocka bort den från fb.
De handlar inte om att inte förstå andra människor situationer. Men jag bad någon förklara de jag kanske inte förstår i detta. och oavsett om personen i fråga har prata med sin partner om de tidigare så hade jag personligen inte blivit glad av att någon berättade på facebook hur lite jag hjälper till. Men de är säkert som du säger, de säker tröst och pusch någonstans ifrån. Jag skulle nog aldrig dock söka den på facebook, jag skulle söka mej till en vän via telefon. Så det kanske är därför jag inte förstår heller. Men jag tackar för din åsikt och syn på det hela :)
Radera