torsdag 11 december 2014

Personlig assistans

Att bygga upp personlig assistans runt en person är inte det lättast. Det är snarare än stor utmaning. Bra eller dåligt? Ja de kan man faktiskt undra. Det är mycket som ska fixas och ordnas som kräver både tid och engagemang. Det är ju långt ifrån en dans på rosor detta.
Jag inser att det är så mycket som ska in i en rutin som all personal måste lära sig. Det är många hinder på vägen som vi ska över innan vi hittat ett fungerande system som inte förenklas med många åsikter och viljor.

Men jag har nu de senaste veckorna kämpat fram ett rutinschema till min lillebror för att förenkla saker för personalen. Idag har jag skrivit förklaringen till det så att alla ska kunna läsa sig till hur man ska göra uppgifterna. Tur jag har tid över på jobbet ibland att göra dessa saker så att det händer något. Tro inte nu att den personal som jobbar är dålig och behöver rutin scheman, utan det handlar om att vi kommer behöva ha mer personal med tiden och jag vill att rutiner arbetas in från början allra helst och att det ska vara lätt för vikarier att gå in m.m. Helt enkelt förenkla för alla för att undvika missförstånd eller liknande.

Så i dagsläget när nu är så som det är med min lillebror så är jag väldigt glad att jag har in undersköterskeutbildning i ryggen. Utan den hade jag inte kunnat detta och haft så mycket erfarenhet som jag ändå har samlat på mej på snart 2 år. Låter kanske egoistiskt men ibland undrar jag vart detta hade tagit vägen om jag inte vart där och petat med mitt finger ibland om hur saker ska fungera.

Men jag kommer ännu inte ge upp utan jag kämpar på och kommer fortsätta ha mina åsikter om hur saker ska fungera och strida för dem och för min lillebrors skull. Han ska få de lika bra som oss andra som inte är beroende av assistans. Allt detta kommer ge mej en oändlig massa erfarenhet och jag kommer aldrig bli full lärd i detta forum!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar